Nalle Puh har varit en del av uppväxten för alla generationer sen nittonhundra-pil-och-båge, och är fortfarande lika populär. Vad är grejen med honom egentligen?
Först och främst: Han hade varit chanslös utan sina vänner – precis som de flesta av oss. Gänget från Sjumilaskogen utgör ett persongalleri som visar hur vi människor är: Tungsinta Ior, busiga Tiger, bekymrade Nasse, förnuftiga Christoffer Robin, omtänksamma Kängu och besserwissen Uggla. Var och en av dom representerar en personlighetstyp som vi alla kan känna igen. Ta din arbetsplats som ett exempel, och dina kollegor. Jag är säker på att där finns både en Ior, en Tiger, en Nasse och minst en Christoffer Robin och absolut en Uggla bland er. Vem är du i Sjumilaskogen?
Men varför blir barn så fascinerade av det här gänget? Upplever det någon form av igenkänning? Ja, det tror jag, men på en annan nivå. I alla förskolor finns det minst en busig, studsande Tiger. Barn kan oftast inte sätta ord på denna referensen själv, men att lära känna figurerna i Sjumilaskogen lär dom att vi är olika, och att det är bra. Med sådan kunskap blir Tiger lite enklare att förhålla sig till. Och du som förälder kan hjälpa barnet att sätta ord på upplevelserna: ”Lisa är nog bara som Tiger …”
Vi är alla TigerNasseIorPuh
Det mest fascinerande med Sjumilaskogen är däremot att vi alla har lite av dessa personligheterna i oss. Jag är då och då lite som Tiger i pyjamas, men lika ofta nere och bekymrad som Ior och Nasse. Sjumilaskogen är som en psykologispegel, som ger oss härliga karikatyrliknande spegelbilder av oss själva. På gott och ont, men aldrig för ont.
Och så var det huvudpersonen själv …
En liten björn som själv hävdar att han har ganska lite förstånd, som glömmer saker hela tiden, är gränslöst naiv och som fullständigt styrs av sitt omättliga behov av färsk, klistrig honung. Nalle Puh är en vandrande säck fylld av mänskliga svagheter. Alla känner sig tuffa i pyjamas i förhållande till Nalle Puh. Det är härligt. Samtidigt vet vi att vi bär på samma svagheter som Puh. Vi bär dom bara inte lika tungt som Puh. Vi känner däremot någon som faktiskt gör det, eller hur?
Men i allt detta är Nalle Puh helt enkelt en väldigt snäll, omtänksam och söt liten björn. Jag skulle önska att det var hela orsaken till succén. Tänk om världen var skapt så man kunde nå framgång genom att vara näll, omtänksam och söt!