Bebisar är sin kropp. För dem finns det ingen skillnad mellan huvudet och resten av kroppen: de tar in världen med hela kroppen. Kittla, leka klapplekar och göra fingerramsor är därför fantastiska sätt att nå barnet på.
Oftast upplever barnet lycka när det blir lekt med och får tid med dig. Barnet börjar uppskatta när ni vänder uppmärksamheten mot något gemensamt och gör saker tillsammans. Prova gärna några av dessa traditionella barnvisorna och ramsorna:
| På knäet: ”Mormors lilla kråka skulle ut och åka, ingen hade han som körde. Än slank han hit, än slank han dit, än slank han ner i diket.” När det går ”hit” och ”dit” vippar du barnet först till ena sidan och sedan till den andra. När det går ”ner i diket” öppnar du dina ben så att barnet faller ner lite mellan dom. |
När barnet är sex månader börjar det bli mer stabilt i kroppen. Då kan det sitta mer upprätt i knäet. Vissa börjar åla sig, eller krypa, men det gäller inte alla. Du är fortfarande det bästa fortskaffningsmedlet. Via dig kan barnet nå upp till dörrhandtag, nycklarna som hänger på väggen och andra spännande saker som är utanför barnets egen räckvidd. Men du kan också hjälpa barnet att bli bättre bekant med sin egen kropp. Håll det upp och ner (men bara en liten stund!) dansa ock lek med ditt barn!
Glöm inte att vara försiktig! Saker i taket, leksaker på golvet, hala strumpor och dörrkarmar som plötsligt kommer närmare, kan bli en fara.
| ”Det kom en liten mus som skulle bygga ett litet hus … inte där … och inte där … men där!” En välkänd kittlingslek. Var hittar musen sitt hus denna gången? Är det i armhålan eller under hakan? Gå med fingrarna på barnet medan du säger ramsan. |
Har du en handdocka så är det dags att ta fram den nu. Rör den framför barnet medan du ger den en röst och rörelser. Hysteriska skratt kan det också bli om du låter handdockan krypa kittlande över magen på ditt barn.
| «Pappatå, mammatå, brortå, sytertå och lilla lilla babytå.»«Lilltå, Tåtilla, Tillenosen, Smakpussa och Gubbhästen.» (Finns i många varianter i hela Sverige) |
Många barn tycker också om tå- och fingerramsor. De är bra när du byter på barnet och det ligger på rygg och tittar upp på dig. Kläm lite på varje tå eller finger medan du säger ramsan. Om detta inte väcker barnets intresse, kan du prova igen senare. Det är viktigt att vara lyhörd för barnets signaler så att barnet får de pauser det behöver.
Här hittar du tips på bra sångböcker: Sångböcker för barn
| Huvud, axlar, knä och tå, knä och tå.Huvud, axlar, knä och tå, knä och tå.
Ögon, öron, kinden klappen får. Huvud, axlar, knä och tå, knä och tå. |
En viktig kognitiv färdighet som utvecklas under denna period, är förståelsen för objektpermanens. Det betyder att barnet börjar förstå att en sak finns även om barnet inte kan se den. Du kan hjälpa barnet att förstå detta genom att leka titt-ut-leken och lekar som ”Gissa vad jag har i handen!”: Göm små saker som en nyckel, en strumpa, en leksak eller en boll i din hand och låt barnet hitta den. Du kan också låta lite av saken synas genom fingrarna och låta barnet öppna de andra fingrarna tills saken syns helt.
| Rida rida Ranka!Hästen heter Blanka.
Vart ska vi rida? |
| Baka, baka liten kaka, rulla, rulla liten bulla, ringla, ringla liten kringla, och strö på socker, och strö på socker, och SKJUTS in i ugnen! |
Källor: Barnets utveckling – Milstolpar 0-6 år, Lek!, Inlärning – Om barnets gränslösa inlärningspotential, Hjärtat mitt!
