Vov vov och lampa finns med på topplistan över svenska barns första ord. Kan det skyllas på att det är många hundar och lampor i barnböckerna? Eller är det tvärtom?
De första orden lär sig barnet genom socialt samspel och lek. Barn lär sig att säga ”mamma” och ”pappa”, som är ord som liknar barnets jollermönster och de lär sig ”tack” och ”hej” som känns igen från speciella situationer. Barn får också ett fantastiskt gensvar när de provar att säga dessa ljuden. Vad är det som gör att vov vov hamnar på topplistan?
– Barn tycker om levande väsen som kan röra sig och hundar är ju något som barn ser ofta och som många barn har ett nära förhållande till. Jag tror att barn är intresserade av djur, och att det kan vara en av anledningarna till att vov vov kommer så högt upp på listan och dessutom är hundar ofta med i pekböcker, berättar Nina Gram Garmann vid Høgskolen i Oslo och Akershus.
Garmann har deltagit i en studie tillsammans med Universitetet i Oslo där de samlat in mer än 4 000 svar från föräldrar med barn i åldern 8–36 månader. Med hjälp av dessa svar kunde de sätta ihop en lista över de vanligaste 50 första orden från norska barn. Studien är även applicerbar på svenska barn och det svenska språket.
Läppljud är enkla att säga
Ordinlärningen styrs inte bara av barnens intressen. Både b och v kommer in under en ljudgrupp som kallas labiala. Det vill säga att vi använder läpparna för att forma ljuden. Garmann tror också att det kan vara en orsak varför vov vov kommer högt upp på listan över barns första ord.
– Det är enkelt för barn att lägga märke till de här orden när vi uttalar dem. Labiala ord är också enkla att skapa med munnen och många barn jollrar med ljuden b, p, m och v. Det kan leda till att barn jollrar ljudsekvenser som kan likna vov vov, och så tolkar vi vuxna dom som ord, säger Garmann.
Den sociala interaktionen som då sker är viktig för hur ljuden sedan efterhand utvecklar sig och blir tydliga ord för barnet.
– När barnet säger något som vi tror är ett ord, blir vi entusiastiska och använder order med barnet. Ord som är enkla för alla barn att lära, blir en del av samspelet mellan småbarn och vuxna, säger Garmann.
Samtidigt förstår barnet att det händer något kul när det säger ”vovovov”, och att den vuxne blir intresserad. Barnet blir då motiverat att prova olika ljudkombinationer och den vuxne hjälper barnet att förstå vad ljuden kan betyda.
Tack och brr finns med
Garmann förklarar för forskning.no att de allra första orden inte behöver ha någon konkret betydelse, utan kan vara ord som vi säger när vi gör något. De nästa 40 orden är i huvudsak substantiv, till exempel boll och bil. När barnen blir runt ett år kan de knyta ljud till betydelse och då kommer det också fler ord.
Det är stora variationer i språkutvecklingen. Ordförrådet hos en baby på åtta månader kan variera mellan noll och nio ord. Ordförrådet hos ett 20 månader gammalt barn kan variera från 10 till 326 ord. Det kan variera i vilken ordning och vilka ord som barn lär sig först.
Här är de 10 vanligaste orden svenska barn säger först:
1. mamma
2. pappa
3. brr (bil-ljud)
4. tack
5. titta
6. vov vov
7. hej
8. titt-ut
9. lampa
10. voff voff
Danska barn lär sig inte mamma och pappa lika tidigt som de svenska barnen för de säger mor och far istället. Detta är ord som är svårare att uttala och de kommer därför senare. I stället har danska barn ”mamam” högt på listan, som räknas som ett uttryck för mat.
Sociala situationer är «hot-spots» för ordinlärning
Amerikanska forskare har analyserat över 200 000 timmar av video och ljudupptagningar av ett barn som lär sig prata i ett helt unikt projekt. Forskaren Deb Roy har installerat kameror och mikrofoner i sitt hem och filmat sin egen son från den första dagen han kom hem från sjukhuset efter födseln. Det resulterade i ett helt unikt forskningsmaterial.
– Vår viktigaste slutsats var att ord som användes i helt bestämda sammanhang – ofta i samband med specifika aktiviteter som bokläsning, måltider och blöjbyten – lärdes tidigare än ord som bara hade används frekvent, förklarar huvudförfattaren bakom studien Brandon C Roy till forskning.no.
Genom att studera filmerna kunde de se att det var medan det pågick mycket samspel mellan barnet och föräldrarna eller barnflickan, som mycket av ordinlärningen skedde. Till exempel var det tydligt att ordet ”water” blev det barnen lärde sig bäst i köket under måltiderna och i badrummet under tvättning.
Kontexten är avgörande
Forskarna har länge vetat att frekvens är viktigt för ordinlärningen, men nu kom de fram till att betydelsen av att få höra ord i helt specifika, konkreta sammanhang påverkade inlärningen starkt.
– Detta resultat förstärker en gammal idé: Att det som verkligen betyder något när ett barn ska lära sig nya ord, är att de blir använda i en kontext som är förståelig för barnet. På detta sättet kan han eller hon försöka tolka vad som blir sagt, berättar Roy till forskning.no.
Fisk på kroken
Pojken i studien lärde sig att säga ”fish” mycket tidigare än man kunde anta baserat på hur ofta barnflickan och föräldrarna i studien sa just det ordet. Forskarna tror att anledningen är att fisk har spelat en roll i speciella sammanhang för pojken.
– Det som är intressant, är att barnet hade fiskar målade på väggen i sitt sovrum, så för honom fick ordet en tydlig placering i tid och rum, säger Roy till forskning.no.
Fisk blev därmed ett av de första orden som pojken lärde sig. Du hittar ett fantastiskt föredrag med Deb Roy om projektet där du också får höra hur sonen gradvis går från ”gaaa” till ”water” i TED-föreläsningen ”The birth of a word”.